jag blev ingenting
för jag önskade mig inget liv,
bara trygghet som jag aldrig fick
allt gör ont
men det gör inget längre,
jag tror att känna smärta är bra
- kanske lite trygghet
i drömmar springer jag bort från livet
och ibland stannar tiden
men inte fötterna
och ingenting får mig att passa in
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar