Oförlåtligt slut

dina skor står orörda
för första gången undrar jag
var du är
jag vet hur vi förhåller oss
men om sanningen ska fram
fanns du alltid där

tankar trillar ur
och jag önskar det aldrig var sagt
för jag älskar dig
mer än jag menade de där orden
men allt är bortom kontroll nu,
jag står utan makt

hur håller man hårt i någon
som inte finns kvar uppe vid ytan
och jag undrar om han vet
att det där är frågan till
min alldeles för stora hemlighet

någon spottar ner i kanalen
mitt i den nattbelysta staden
och bredvid står jag
och på andra sidan vattnet
går du
som mannen utan lag

vi möts aldrig på bron
du vänder för att inte hålla mig
för du har redan någon i din hand
och jag står med foten över kanten
över gränsen
men kliver jag ut
kanske det blir steget
med ett
oförlåtligt

s
l
u
t