15 februari 2010


vi blir aldrig


jag vill känna att
det som fattas räknas.
för jag har letat
efter människor som
låter mig andas
men de döljer sina vapen
och allt som ska kväva mig,
jag
borde
vara
försiktigare.
det är som om mitt värde
sjunkit,
eller aldrig varit högt

men jag sitter ändå
och
väntar
på att
något
ska
förändras.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

_________________________________________________
Related Posts with Thumbnails

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...