30 mars 2010
511
det krävs bara ord
konstnären målar streck
som vi vanliga drar gränser
låt mig få stanna inom ramarna,
dra inga gränser där
förvänta dig inte att jag ska
överleva det här
har du någonsin blivit dömd såhär hårt?
det är som om jag vågade falla
när inget annat hände
som om jag gav upp
men jag ville bara falla, för att du stod där
så kan du gå nu?
du får gå nu
jag håller i dina ord nu
ett smutsigt, bläckskrivet papper med otydliga rader
som framkommer så klart
det var mitt fel
utan att egentligen något var fel
men jag känner hur du lossnar från mig nu
eller är det bara jag som faller?
jag tappade aldrig själen,
jag tappade pennan, mitt ledmotiv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
_________________________________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar