staden delar på sig, är tärd
jag märker hur det som en gång flöt samman drar i varsin arm
och det jag vill hålla hårt i tar varsin väg
hur kan jag hålla fast vid det brustna
när jag vet att inget går att laga
denna trasiga, trasiga själ
det är som om människorna lämnade glädjen
för ett beslut som inte var deras
och det är längesen nu som glädjen lämnade mig
för ett beslut som inte var mitt
det är
svårt att förstå hur lätt det är att styra över något
vi tror vi inte har kontroll över
det är nu vi ska lägga ifrån oss sorgen
och ta varandras händer
det är nu jag vill ha tillbaka glädjen.
ge denna staden lite kärlek.
Jag älskar din blogg, den e jätte fin!
SvaraRaderaVar fick du fråhor med svarsalternativ under kommentarlinken?
Alltså;Säg din mening fin bra eller trist...hur fick du det?
Det var det jag var rädd för....vad synd!
SvaraRadera