det är något. jag använder mig av det jag skapat. de där orden, det där jag inte orkat redigera.
lät omvärlden drunkna bort. suset i öronen kom tillbaka. alla ord försvann. tungan domnade bort. jag såg framför mig. hur hela världen tog i mig. med deras äckliga, smutsiga fingrar. allting. allting. allting. överallt. bort från mig. syns det. att jag börjat vika av från din blick. att du förändrats. att jag inte kan hantera det. att jag är annorlunda nu för att du har förändrats. att vi, inte tappat varandra, men glidit ifrån varandra. ser du. hör du. att orden jag brukade säga inte går längre. det går inte längre. det är inte över, men det känns nästan förbi. jag kan inte formulera dem. tystnad är bättre än falska ord. än något du hör som inte riktigt är sant. allvaret har blivit ett skämt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar