du var alltid på väg någonstans
och nu sover hela världen i dina händer
vår luft har inte varit densamma sedan våren
och det är höst nu
jag gör som jag alltid brukar
så som jag blivit van att hantera det
men tiden kommer aldrig före
och vi snubblar bara på orden
ofta har jag redan förlorat
innan du ens vunnit
men jag vill kunna nå dig
och hitta vägen
bland fotsteg som försvinner
en meningsfull rädsla
och hur du andas ger dig inte mer luft
gör dig inte rikare
du skulle vara ett skäl,
något att stanna för
någon
Du skriver fantastiskt vackert, har jag sagt det? :)
SvaraRaderaVill du fortfarande ha mitt lösenord?
Får jag frågavar du bor först så jag inte råkar känna dig?
SvaraRadera