
jag lär mig hur man tar andetag på franska
och hur lite man egentligen vet om det man tror
man kan allt om
vi talar för mycket om en evighet som inte finns
jag ska bevisa det
än känner jag vinterns vindstötar
de liksom välter omkull mig längs mina gator
som lärt mig hur jag ska ta mina steg
och jag har hamnat i en slags musikkoma
av något jag aldrig tidigare hört
men nu är en del av
världen känns vacker igen
kanske inte som en saga
men jag tänker mig en sådan
försöker leva efter en karaktär
någon som inspirerar mig
jag ska våga mig till en hamn
låna en båt
fly mot andra hav
andra kontinenter
trampa i ny jord, lägga huvudet i daggvått gräs
blicka uppåt
spekulera i himlens världsliga form
känna stjärnornas vakande
andas in deras stjärndamm
som ödsligt ska falla över mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar