någons arm är alltid i vägen
jag skriver med andra ord för att inte hinna ifatt
mitt i den panik du står i
rädslan om sprängdådet
du står fastklistrad i marken
hjärtslagen som gräver fram paniken i dina ögon
överallt
varthelst du ser
så ligger de där
blodiga; sårade
och du kan inte hjälpa, du kan inte stå kvar eller bara gå
chocken intar, övertar dig
griper tag i livet, det leder dig
hörde världen det skrik som ekade över denna stad
kände alla samma hugg
eller står någon och sjunger lyckliga minnen just här i detta nu
den dans alla levt i
har fått bygga sig en bro
det står eviga ord ingraverat i 77 stenar
som förtydligar
allt det hemska som hänt, den dröm ur verkligheten vi aldrig vaknar ur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar