11 oktober 2011

Där inget är sig likt, fast allt är likadant

























ikväll smakar det regn på mina läppar. det låter lögn på rösten och dimman blockerar min syn. jag står utan ben och flyter på glas. oktober får mig att gå sönder. men jag har aldrig känt mig så hel som nu. jag får vänta tills hjärtat vant sig. oktober ska snart få ett leende. ett som inte ljuger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

_________________________________________________
Related Posts with Thumbnails

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...