524

jag känner att mina ben, de står och trampar på samma ställe
det vore skönt att få lossna nu

dom tror att min eviga tystnad står
som ett löfte till något
och att jag inte får bryta den
jag syns inte bland er på det sätt jag vill

jag är en svår situation nedtryckt i ett vattenlöst hav
nära att drunkna, men långt därifrån
i mitt minne vet jag att
denna dagen funnits förr
jag tror det är nu jag bör låtsas att
allting bara är en livslång film som någon ibland väljer att spola tillbaka

dom tycker att jag är för ensam, att jag borde släppa min kontroll
men
jag är närmast någon annan
och det vet inte dom
jag skulle lika gärna kunna
presentera mig som brottsling
för jag ljuger och jag vet om att jag ljuger alldeles för bra
det är bara dom och ni som hör

det är min värld mot en annan värld

vågar inte sova
vågar inte drömma
vågar inte vakna
vågar inte känna

jag är lika mycket som någon annan
egentligen
och jag kan inse det
men inte känna det
som ingenting, som ingenstans eller överallt
ska jag skrika mig fri
innan luften som är smutsig klyver mig itu

jag är så nära det nu
men inte nära nog