feberdimma

feberfrossa. ryckningar. stela kramper. känner värken i halsen och hur ingenting hjälper. taggtråd. jag sväljer taggtråd. jag har bott i en reaktionslös värld idag. allt som nuddar gör ont men jag orkar inte. pulsen, blodtrycket springer iväg när jag reser mig. därför lägger jag mig igen. låter världen flyta bort. kraften finns inte där men ångesten växer. vet att jag förlorar tjugofyra timmar av något som kunnat bli bra. försöker föreställa mig en promenad i stan. hur hjärtat hela tiden pumpar som om allt, jag, skulle explodera. hur han öppnar porten helt oförberett och kliver ut framför mig. och jag som slutar andas för att pulsen blir för hög. där kasar jag ner mot marken med armen mot husväggen. och han låter mig synas. han läser våra rader.