hon är en frusen flicka
som skriver om kyla mörker regn
låter andra fastna i sina ord
hennes bubbla är ingen fantasivärld, den är hård
ogenomtränglig
med rivsår på kinden och några tårar i hårslingorna
favoritlåten sitter i kläderna,
den pryda klänningen som döljer hela helvetet
bland glasburkar och siffror, där hon mäter sin olycka
stänger av sina öron, blundar sväljer gråter
fastnar på stadsbiblioteket, bland böcker hon alltid velat låna
läser lite i smyg, döljer sitt beteende
lägger händerna på elementen, ryser känner förevigar värmen
stannar kvar längre än vad huvudet klarar
pulserar hem i snön, i mörkret kylan tomheten
springer i trappor, faller ramlar svimmar
somnar tom och hungrig, lite glad
lite för ensam
alldeles för skör
tunn vacker
dina ord värmer mig så otroligt mycket fina flicka, du anar inte! tack är inte nog. <3
SvaraRaderajag läser om och om igen och får nya bilder och nya meningar i huvudet varje gång, ändå tror jag de står för samma sak. och det är så otroligt vackert, dina formuleringar. inspirerande till tusen. så skört och orört på ett sätt. <3