kaos

hjärtat slår så läskigt hårt, huvudet närapå sprängs
och fötterna hittar inte golvet eller samhörigheten
kanske några sekunder bland stjärnorna
egentligen bara betyder kramp och ett nytt tillstånd
och nu
nu när gatorna är mörka
är det som om jag vill allt
men kraften sitter inte i orden längre, om den någonsin
gjorde det
delar faller bort, sätts tillbaka i oordning
blir betydelselöst
en kraftlös storm, som inte når mig som inte förstår
att jag känner inte för att ljuga om känslan
som aldrig går att förklara, som alltid måste finnas där
som bara bygger och skapar
kaos