jag har inte kunnat skapa någonting
hon reagerar inte
och du måste se det fina i hösten
nu vet vi aldrig vad vi ska prata om
och du springer ifrån mig med lögn i dina ord
vi har gjort såhär förut
hon håller hårt i fönsterbrädan, spänner käken
reaktionslös
jag blundar, försöker finna mig i de franska orden som finns överallt
när hjärtat vill bryta sig loss
du låtsas att du inte ser
varken henne eller mig
hon andas i otakt, livet slår fel
rädslan är falsk, men allt
ett liv du nästan glömt
där styrka, makt över kroppen
kontroll över begäret
räknas mer än tävlingen
hon är
och jag undrar
hur känner man sig mindre
i en lösning utan svar
Fantastiskt
SvaraRadera