Det är tid att ångra det man aldrig gjorde igår men som man mest av allt ville.

kramp i hjärtat.
tryggheten är borta.
älskade trygghet.
dom var mitt allt, sina
dagar för sig.
dom räddade mig på varsitt sätt.

ikväll gick jag ut i snö utan strumpor.
frös och lät kroppen plågas.
men så gick jag förbi någonting fint,
någonstans där jag känner värme.
jag ska döpa er alla sju till någonting fint
jag vet bara namnet på en.

i snön fick jag hela världen emot mig,
varje steg krossade mitt hjärta mer.
ett tryck, en spark mot bröstet.
det var ingen som slog,
alla slog.

min kropp är det enda som finns kvar,
utvändigt.
tom lycka gränsar mitt hjärta.
mina lungor fylls av hela världens
sammanlagda gråt.