jag är rättvänd i ett
upp- och nedvänt samhälle
fryser i värmen och svettas i kylan
trängs på tomma ytor, skriver på fulla sidor
lyssnar men hör egentligen inte, vill inte
varje mil av tystnad är osagd väntan
jag släcker lampan när jag vill ha den tänd
andas när luften behövs av någon annan
jag drömmer när jag behöver leva,
häller glitter över min egen värld
du står utanför bubblan
jag glömt att jag ensam lever i
men jag trängs fortfarande på din tomma
planhalva
ser du att inte se
stå där du ska utan en klocka i famnen
min luft kunde någon annan fått som ville
ha den att nyttja bättre än jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar