vi viskar under en stjärnhimmel. viskar bakom munnar fulla av rök. det är kallt men vi sväljer luften.
jag utläser några stjärnbilder. ler på insidan för där, där får jag le. jag önskar ni var närmre för ni är vackrare
än den varmaste sommardagen. fast om ni var närmre skulle magin försvinna. glittret ni målar natthimlen med. vi kanske inte får visa att vi hör ihop.
vi står utan puls under tre korta andetag. världen stannade inte. den snurrade flera varv extra. stjärnorna
bokstaverade mitt namn för två främlingar med tjänstekläder. snön har aldrig känts som bomull förrän nu.
vi har livet i behåll men det var nära säger de. flera ärr sipprar upp obemärkt ikväll. det står i horoskopet att
verkligheten nu har hunnit ifatt mig. jag visste väl att den jagat mig hela året. och nu når allt upp till ytan.
någon öppnar munnen. det är visst jag. främlingen säger något och kanske minns jag hans fina ord tills imorgon. just nu är världen inte i rätt bana. jag står i fel galax i några timmar till. om etthundrafemtioniotusen pulsslag är jag fri ur dimman. bara för att märka att jag ligger i ett vitt sterilt kantigt kvadratiskt rum. och jag drömmer alltid så konstigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar