uppvaknande

den dröm du väcker mig ur
håller en tyst skam
över sig själv
och du följer min blick
som jag ägnar åt någon annan
och tysta, tysta steg
smyger ut, trevar runt om nätterna
då dagen faller sig in
och morgondimman svalt nattens frost
vi var inte,
du ska leda mig fri

den fjäderlätta våg av nostalgi
som upprymmer mig
kommer aldrig
hittas i dig
den dröm du väckte mig ur
håller en tyst skam
över sig själv