verkligheten spricker i mina händer
spränger allt jag vidrör
ord med kraft blir meningslösa
och jag somnar utan att veta var jag står,
ofta hämtar mina andetag den luft jag inte själv når
vi står still i en tid som inte ens har hänt
kanske att man vaknar
när andra dör
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar